Om DNA-revolutionen och rasbiologins långa skugga – boksläpp

Såväl släktforskare och arkeologer som populationsgenetiker och medicinare tycks alltmer upptagna av människors etnicitet och biologiska ursprung. Med snabbare och billigare metoder att kartlägga DNA har möjligheterna att leta efter statistiska skillnader mellan olika grupper blivit närmast oändliga. Utbredda gentester för att spåra geografisk eller etnisk härkomst förstärker bilden av biologiskt betydelsefulla ärftliga skillnader. Men statistiska skillnader i arvsmassan kan man hitta oavsett hur man väljer att dela upp mänskligheten. Ulrika Björkstén argumenterar för att det stora fokuset på att kartlägga skillnader kopplade till just etnicitet kan jämställas med en högteknologisk form av skallmätning, och hon varnar för rasbiologins återkomst. Vi behöver bli bättre på att diskutera vetenskapens utgångspunkter – som man frågar får man svar.

Ulrika Björkstén är fil.dr i fysikalisk kemi, vetenskapsjournalist och generalsekreterare för Vetenskap & Allmänhet. Hon var under många år chef för Vetenskapsradion på Sveriges Radio och är hedersdoktor vid Uppsala universitet. Här samtalar hon med Pekka Heino om sin nya bok Det tredje Darwinkriget.